Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Selma Lagerlöf på en balkong i Centralpalatset, i bakgrunden Rådhuset och Kristine kyrka i Falun.

Selma Lagerlöf på en balkong i Centralpalatset, i bakgrunden Rådhuset och Kristine kyrka i Falun.

Selma Lagerlöf - en feministisk förebild

Selma Lagerlöf föddes 1858, in i en tid då kvinnors rättigheter i samhället var begränsade på många sätt. De fick inte rösta, var inte välkomna på allmänna läroverk, fick ansöka om att bli myndiga och deras plats att leva och verka i var hemmet. Om man som kvinna ville göra det som inte passade in i mallen var det inte lätt. Selma, var en sådan kvinna, hon ville inte förpassas till hemmet och ägna sitt liv åt familjen. Hon ville mer. Selma ville läsa, skriva och utbilda sig. Hon valde att studera till lärarinna och flyttade till Landskrona för att undervisa. Här arbetade hon i 10 år, men drömmen om att skriva fanns kvar. 1890 vann hon Iduns romanpristävling med fem kapitel ur Gösta Berlings saga och priset var 5000 kr. Boken blev en succé och med 5000 kr på fickan kunde hon sluta arbeta som lärarinna och börja skriva böcker på heltid.

Kvinnans sak var viktig för Selma Lagerlöf. I hennes verk beskrivs kvinnors begränsade livsvillkor, men också de faktiska reformer som genomfördes för att stärka kvinnors rättigheter. Sedan mitten av 1800-talet hade kvinnorörelsen som Lagerlöf anslöt sig till kämpat för reformer utifrån grundtanken att kvinnor i grunden var människor med samma skyldigheter och rättigheter som män. Därför borde de också ha samma möjligheter till utbildning, självförsörjning och medbestämmande som män.

1858 beslutades att ogifta kvinnor över 25 år efter domslut kunde bli myndiga, det vill säga få bestämmanderätt över sig själva och sina ägodelar. 1870 fick kvinnor rätt att avlägga studentexamen och studera medicin vid universitetet och 1873 fick kvinnor rätt att studera alla universitetsämnen utom juridik och teologi. 1874 gavs gifta kvinnor rätt att genom äktenskapsförord själv bestämma över sin egendom. Men det skulle dröja innan kvinnor skulle ha rätt till den yttersta demokratiska handlingen – att få rösta. Och kunna bli invalda precis som männen!

Bilden visar Selma Lagerlöf i hatt. Foto: Atelje Jaeger (1928).

Bildrättigheter: Bilden visar Selma Lagerlöf i hatt. Foto: Atelje Jaeger (1928).

Selma deltog aktivt i kampen för kvinnlig rösträtt. Selma var medlem i Landsföreningens för Kvinnans Politiska Rösträtt, känd som LKPR, lokalförening i Falun. De organiserades som lokalföreningar som en gång om året sammanträdde med sina representanter i Stockholm. Selma var oerhört viktig för att hon var allmänt respekterad, finansiär, och hennes starka engagemang var välkänt under hennes samtid. Hon var bland annat talare på det internationella rösträttskongressen i Stockholm 1911, där hon höll talet ”Hem och stat”. I talet är det kvinnornas arbete som står i centrum. Hon uppmanar kvinnorna att gripa in överallt för att tillsammans med männen skapa den goda staten.

Och se nu! Just i detta ögonblick i tiden, då staterna vacklar, så beundransvärt de än är uppförda, då den sociala omstörtningen synes stå för dörren, då är det den stora kvinnliga invasionen, in på det manliga arbetsfältet, in på statens mark tar sin början! Har detta något att betyda? Eller betyder det endast, att kvinnan önskar sig bättre levnadsvillkor, likställighet, ombyte, frihet, makt? Varför kom den då just nu? Man skall vara blind för att inte se, döv för att inte höra.

Hon talade även vid segerkongressen 1919.

Detta är en dag, som jag aldrig trodde mig få uppleva, och jag är glad att jag fått se den, framträda ur tidens gömmor och bli till verklighet. För att jag må väl bekänna, att jag och många med mig som har tagit del i det kvinnliga rösträttsarbetet vi har nog många gånger känt oss till mods som utestängd, som i mörka natten står och klappar på en väl reglad port och inte kan göra sig hörd.

Selma Lagerlöf är en av Sveriges absolut mest kända författare. Hennes författarskap tillhör världslitteraturens klassiker. Som den första kvinnan i världen fick hon nobelpriset i litteratur 1909. En ikon för rösträttsrörelsen i Sverige och internationellt. Henne har vi mycket att tacka för.

Sidan uppdaterad 2021-05-31